Vart tog systerskapet vägen?


Det visar sig gång på annan att det inte är helt okej att synas, glittra eller ta nämnvärd plats och uppmärksamhet i mellanmjölkens land. Man ska vara lagom och följa jantelagen. Min ingivelse är att detta synsätt till stor del baserar sig på avund och inre osäkerhet. Det ska jämföras och värderas, sättas etikett och placeras i fack. Jag tycker det är konstigt på många sätt, vi har ju alla så olika egenskaper, begåvningar, utseenden och vardagsliv. Varför jämföra oss och varför känna avund mot andra? Jag önskar att vi istället vågade berömma, kunde tåla att andra nu och då får skina och stå i centrum. Vi har inget att vara rädd för. Dem andra hindrar inte oss från att blomstra eller vara precis lika bra, coola, snygga, smarta och unika som de är (på sitt eget sätt). Det är så mycket trevligare att peppa andra, lära av andra, växa med varandra och se positivt på sig själv och sina egenskaper. Varför stjälpa när man kan hjälpa?

Hej Stina!

Sedan barnsben har jag älskat att skapa egna tidningar, gjorde t ex ett par utgåvor om hästar, en annan serie om kaniner och en som hette ”Aloha”. En period hade jag pippi på att binda egna böcker med sytråd. En annan fixade jag falska polislegimationer på amerikanska, som givetvis hade en skinande guldmedalj fastklistrad. Jag älskade att klippa sönder foton för att kunna byta huvuden och kroppar med bilder från tidingar. Den gamla goda tidens klippa-klistra-fotomanipulation.
Idag kan jag spendera åtskilliga timmar i photoshop om tiden ges. I torsdags tog jag mig en gnutta extra tid på lunchrasten och mös en stund med ett foto från april på Stina. Någon som läst orginalet med Britney som omslagskvinna?

Exposed at CMD!

Guess if I was surprised when I got contacted by Jade at Creative Motion Design!? They wanted to feature me and my work in the article series ”Expose Me!” in their blog. This will for sure make me smile (and blush) the rest of the week. Many thanks to CMD and Jade! Read it all over at CMD – Expose Me!

Ja, jag är lättroad!

Jag ser det som en god egenskap – att litet roar mig mycket, speciellt delad- eller internhumor. Som den två sekvenser långa giffen nedan. Eller bilden när Lina hoppar upp i en lyktstolpe bara för att hon får ett infall eller knäar en stackars röd hink för att det kändes rätt i stunden.



Jag har flera snyggbilder på Lina, men vet inte hur pass mycket jag bör posta. Jag (och Lina) bjuder på en där hon fått en lätt makeup lagd. ;)

Gissa rebusen!

Gjorde ett snabbmontage igår kväll på uppdrag av broder P (vänster). Det skulle vara en kulgrej till hans vän och kollega Marcus (höger). Uppgiften var att dem två grabbarna skulle kasta respektive fånga bokstäverna, det spårade dock ur och blev en salig röra av inklippta saker. Nå, vilket är ordspråket?