Faller i ett hav av nyutslagen sommarprakt, tillåter skiftningarna att nyanseras i sin egen takt.
Sinnena förtrollas av det skira ack så gröna, svala brisar kittlar tanken mer än den vildaste skröna.
Solen går upp innan själen fått sig en blund, gör skillnaden mellan dröm och verklighet naturligt grund.
Flyter stillsamt i nuet när något skaver i ögonvrån, kommer jag drunkna om jag inte tar mig härifrån?
