Publicerad den

Blandad kompott från senaste månaden

I stugan som också kallas mitt hem, där jag bor och arbetar, en lägenhet med skogen just utanför dörren med vy över staden, sker just nu experimenterande och fortbildning på eget bevåg. Insupande av kunskap genom teori och praktiserande. Hur jag älskar att lära och upptäcka, lägga pusslet och hitta nya möjligheter. Det har också blivit en och annan genomtänkt och finputsad bild. I galleriet ses en mix av högt som lågt, ofärdigt material som endast klippts ihop för att se vad som eventuellt kan fungera och vad som inte passar sig, som kasserats och kommer lämnas därhän. Men i galleriet ses också färdigställda bilder jag tycker om och ett par testbilder som funkar som de är, om än de har potential att bli något mer vid en omfotografering.

Publicerad den

Takens batteribyte

Tankens batteribyte. (Recharging the (train of) thought).

En stund där vi kopplar från eller pluggar in, blundar bort eller blickar ut i det blå. En plats där anoder och katoder samverkar, främjar expansion av grödor i huvudets grå. Ett tillstånd där magkänslan varsamt omfamnas och återhämtningen lyser upp sin lugna vrå.

Publicerad den

Själförsörjande

Den själförsörjande skola omfamna den dagspuls som är tillräcklig för att syresätta det inre ekosystemet över tid. Med ett filtrerat inflöde från tryckande brus blir andhämtningen sällan strypt eller ansträngd. Så länge andetaget bär bröstkorgen kan en ny knopp brista innan pågående fägring förmultnat.

✨ Själ(v)(för)sörjande

År 2021, februari

Publicerad den

STÄRKELSEPARADEN

Välkomna hem till min gamla köksvrå, ikväll ska vi laga känslor som det trampats på. Finstrimla trassliga nystan av groll, tina frysta rester från nätets troll. Röra om i sånt vi kokat av och flytt, det börjar dofta av en het och kryddstark pytt. Kanske är du liksom jag känslig i magen, men ibland måste systemet rensas för att vi ska kunna ta oss i kragen.

År 2020, november

Publicerad den

Milda makaroner

Tänkte bara göra ett litet instick, med en bild från när jag var uppklädd och kände mig chick, dessutom med gnista och tillförlit i min blick. Det var en värdefull stund jag genomgick, där tankeknutarna hölls fast med engångsbestick och kroppen var allt annat än i oskick. Trots att jag känner till många välsmakande trick, är det stundom svårt att styra upp en avvägd picnick. Milda makaroner här tuggar jag på om interna nålstick, jag som skulle vara kvick så att ni kan återgå till det som hos er försiggick. Jag får lov att återkomma med ännu en bild från detta fina ögonblick, ty det finns mer än pastafjärilar att se vid en andra anblick. Det här börjar kännas som en sönderkokt gimmick och det var inte min mening om det nu inte framgick?

Publicerad den

Dystymin glimtar i skuggan

November 2020

Lyssnar till tystnad och landar i tanken som får mig att stadigt stå. Utforskar dåtid och ser gnistor slå upp ur det grå. Mörkret sveper in och bildar en välkänd trygg vrå. Ur skuggspelet framträder vetskapen om att dagarna är allt för få. I sprickan saknas luft för allt som svävar bakom sin gyllene ridå. Ur andnöd tänds längtan som är orsaken till att jag vidare måste gå.

Publicerad den

Mask of sanity

Oktober 2020

Masken stöpt i en erkänd mall beslöjar klarsyntheten, gräver sig in genom barriärens lager och skaver mot själens konturer. Ord som egentligen inte kan ta form, uttalas så mekaniskt att de skär genom magkänslan och ut från mitten läcker syra. Svämmar över uppsatta gränser, missfärgar hinnan mellan essensen och det angränsande bruset, men får också masken att smälta. Tiden för läkning är en långsam moll i tystnadens ton, som om kvoten för att göra avkall inte varit tillräcklig hög.