De flesta affischer och annat bildmaterial som ska användas i marknadsföringen av en teaterföreställning tas oftast fram flera månader i förväg. Det medför att scenografi, kostym, mask och peruk sällan finns färdig. Då ingen i produktionsteamet börjat arbeta med projektet och alla dess olika led, behöver vi ofta hitta kreativa lösningar och skapa något bra utifrån de visuella idéer och nedskrivna tankespår som finns att tillgå. Datumet för affischfotografering av ”De 39 stegen” var i …
I början av juni begav jag mig till Umeå för att fota fyrtalet som utgör Kraja. Är så glad för alla fotouppdrag som jag fått genomföra å Krajas vägnar, mysiga människor med utomjordiska stämmor. Temat var vinterklang i form av frost, kyla och majestätisk känsla. Nu är biljetter släppta inför deras två framträdanden i december, så jag får lova att dela affischen (som jag också layoutat). Skaffa biljett i Umeå genom Biljettcentrum och i Stockholm …
Bilder som kom till i septembers första en-två veckor. Vad bröstet frambära “Det viktigaste att vårda och nära, är sprunget ur de slag som bröstet frambära. Där under hudens levande lager kan själen finna ro, men bara om den inre kompassen hörsammas så den kan gro.” Självporträtt, september 2022 Efter förtidsröstningsselfie, själporträtt torsdag 8 september 2022 Utopins gyllene kikare “När tankar fastnat i kvaddade mönster, en tyngd som gräver sig in och ruckar på rötter, då …
📢 Morotsligan slår till igen! Två år efter första sammandrabbning har ligans snillrika sätt förfinats vilket resulterat i den största fångsten i mannaminne.🏆 Glädjen är som skådas stor och skörden ser ut att fylla flockens jordkällare inför vintern. #🥕 #🐰
När den korta hjortronsäsongen går mot sitt slut tar hallonbuskarna sig ton och bjuder det bästa av bär. Ty det finnas inget som väcker plockargenen i mig än dignande hallongrenar. Just nämnda sorter av bär är mina två absoluta favoriter och jag är i min närmsta krets känd för att försvinna in i hallonbuskagens dimma under drygt två veckors tid där i början av augusti. I år blev skedde plockandes främst på annan ort och …
Den plats där tiden i många vrår stått still, men naggat tingen med sin tand. Rostrosor på betsel, läderskor krackelerade i brist på omvårdnad, ett lager av fint damm runt flaskor vars innehåll sedan länge stelnat, spunna skira, men slitstarka nätverk som får växa, fjärilsvingar som faller på hög vid fönsterkarmen, tak och golv som ger efter några centimetrar för var år som passerar, halm och spån tränger ut där tapet lossat, flagar ikapp med …
Bruten är min magkänslas röst när jag tvingas in i ekot av ditt bröst.
Den tioende juni åkte jag till Umeå för att sammanstråla med Sofia Jannok öve ren fotosession. Platsen vi bestämt var det relativt orörda naturområdet kring Böleshomlarna. Då det var över sex år sedan jag senast var där anlände jag i god tid för att kunna reka och testa ljus. Sofia blev sminkad och hårpiffad av proffsiga Carolina Carlbom och stylingen hade vi pratat ihop oss om dagarna innan. Det blev en fröjdefull stund med små …
Här skådar huvudrollsinnehavaren i den egna sagan, med siktet inställt på en färd runt jordsnurret. Ett öga hålls varsamt och vaksamt på framtiden, ty hoppet får stundom blicken att flacka naivt blått. I grunden finns dock en förankrad magkänsla som agerar karta genom äventyret vilket växer likt ostyrig tagel. Med stöd av pannbenets slipade kompass spänns tilltron på förmågan att skärskåda nya vyer och stänga dörrar som gnisslat allt för länge. Se nu hur axelspannet växer …
Fann en bildserie (ett ex ovan) från augusti 2021 och släktgården i Hälsingland varpå längtan dit växte på sig. Bilder som inte redigerats då de saknade gnista, koncept eller estetik. Platsen där jag spenderat mina barndomssomrar och upplevt allt från småfolkets sagolika mystiska påhitt till att spendera dagar med att lära kalvar dricka mjölk ur spann, anordnat stojiga tipsrundor, lekt tull, badat i forsen, sladdat runt på byn, spejat på gravplundrare om natten, rökt chokladcigaretter, …
