Instängd fägring håller samman knoppen när insidan brister. Självporträtt september 2021 Visa inlägg
Beräknad (t)orktid
Förnuftet försöker kalkylera, hjärnan går varm för att planera. Skisser tas fram i ett försök att bättre kunna fokusera, göra processen lättare att jonglera och på så vis kanske kunna excellera? Men vad hjälper det att justera, obetydande saker dissekera, för att till slut riskera att lusten sabotera? Ty sinnet förblir kämpigt att dressera och hjärtats rytm går inte att kamouflera, så i slutändan är det nästan alltid ingivelsen som får dirigera. Självporträtt, september 2021
Gränsrotsöverskriden
En knölväxt kräver djup för att rota sig. Förslagsvis på en trygg plats med gränser som respekteras och med jämn tillförsel av näring. Under dessa förutsättningar kommer den med tålamod åter att kunna resa sig. Självporträtt, 30 aug 2021
Minnesfragment
Minnesfragment från när sinnena sakteliga vaknade ur en depressiv dvala och den då dassiga vårvinterfägringen slog ut som eld i bröstet. // Blekta minnen från när sinnena sakteliga vaknade ur en depressiv dvala och ögon brast likt knoppar i mötet med det som för en lång tid inte kunnat insupas. Det var i samma veva som vintern började smälta bort och den då dassiga årstiden kändes intensiv likt pulserande lava i bröstet.
Kaninungen Sigge gör sig äldre
Syskonbarnet har blivit med kaninungen Sigge och jag hälsade på de tu för kaninhäng med många frågor och funderationer. I samma veva knäppte jag några bilder på den aldrig stillasittande Sigge. När syskonbarnet fyllde år gav jag nämligen ett kaninporträtt som present. Oklart om bilderna gick hem hos födelsedagsbarnet, men jag hade kul när jag piffade Sigge och fick honom att gå från 13 veckor till minst medelålders!
Insuparen och arkivarien
Dokumenterar det svårfångade självklara, där allt är tillgängligt och ingenting går att mäta för det pågår en ständig formgivning. Ett sätt att behålla synkroniserade flöden i rörelse, samtidigt förankra det upplevda inuti. Förståndets genomträngande blick uppmanar stundom till att låta slutaren förbli, ta itu med de kilometerlånga avtrycken som vid utsikt kan kännas som en oreda. Men det är inte trassligare än en samling sensationer som fastnat i sinnenas gemensamma tank och nu ska ligga …