Tänkte bara göra ett litet instick, med en bild från när jag var uppklädd och kände mig chick, dessutom med gnista och tillförlit i min blick. Det var en värdefull stund jag genomgick, där tankeknutarna hölls fast med engångsbestick och kroppen var allt annat än i oskick. Trots att jag känner till många välsmakande trick, är det stundom svårt att styra upp en avvägd picnick. Milda makaroner här tuggar jag på om interna nålstick, jag som skulle vara kvick så att ni kan återgå till det som hos er försiggick. Jag får lov att återkomma med ännu en bild från detta fina ögonblick, ty det finns mer än pastafjärilar att se vid en andra anblick. Det här börjar kännas som en sönderkokt gimmick och det var inte min mening om det nu inte framgick?