En fråga som jag haft en aversion mot hela mitt vuxna liv. Om än jag i dag förhåller mig rätt väl till frågan, så finner jag den i grunden påträngande i merparten av relationer och bekantskaper. Den känns funktionslös och onödig i de flesta kontexter och överflödig i de trygga rum och sammanhang där den kan få sin rättmätiga plats att nyanseras eller kortfattat men genuint besvaras. Saknas ambitionen att lyssna och också bekräfta det …
Himlens rosenskimrande palett gav sken av frodig vegetation, sådan prakt torde ha krävt årtionden av rotning och därmed vara av fredlig art. Men ljuset under den gyllene timmen var bländande, varpå magkänslan kunde snärjas av de hullingar som legat dolda. Sådana rispar själens alla ytor, förgrenar sig på djupet och sätter balansen på prov. Det var först vid aktens sköraste del som ögonlocken föll igenom. Bakom ridån återfanns den med jorden komna kraften, växte sig …
Ta fasta på den dyrbara tiden, kasta loss bortom urets trånga boett. En vågig färd på balanshjulet, där kaptenens huvud står på slagsida. Pendeln svänger mellan att tas med storm och riskera kallsup till att sakta låta tiden rinna ut.
På grund av hastigt inställd fotolekdate med god vän i lördags, krängde jag på mig fuskläder och sköt en stund själv. Det föddes en idé om att använda den analoga kameran som attribut, men på ett helt annat sätt än vad som syns på denna bild. Får se om jag genomför idén med resterande bildmaterial från denna session eller om jag fotar nytt, med ett annat uttryck. Ty idén knyter an till min farfar och …
Instängd utanför. I vänskapligt samspråk med det som berör, växer vi bortom det yttre som stör.
I några av alla dyk i arkivet jag på senaste gjort, fann jag bland andra dessa två bildfilurer. Eller, jag snubblade över fotosessionerna för tre olika tillfällen, varav jag satte ihop två till en. Syrgasmasken är fotad februari detta år och miljön är från sommaren 2020 i en nedlagd fabrik. Fotosessionen med skaten är från december 2019, men där kom aldrig någon färdig bild att ta form. Så jag piffade en bild på kul då …
Med drygt fem veckor kvar till beräknat förlossningsdatum stämde jag och Ethel träff för en fotosession. På förhand hade vi videosamtalet kring idéer och i vilken riktning bilden/bilderna skulle gå. Grundidén var svepande tygstycken, en naken mage, någon klase vindruvor och en lätt känsla av målning anno 1500-1700-talisch. Då Ethel även var mycket nöjd över det faktum att magen fungerar som fikabord, kom hon med idén om fikafat på sitt inbyggda magbord. Detta var dock …
Dagens test av bakgrund, blixtar/ljus och nytt infångst- och redigeringsprogram. Detta ihop med nytvättat hår, svart smet runt ögonen och påbörjade pastakreationer.
Stryk medhårs när det bränns, släta ut skavanker då det skaver, förånga pärlor av vardagssvett. Förbrukad lutar sig ned mot omkoppling. Där slår förnuftet som sticker i tinningen an, hettan pulserar under blusen och greppet är i linje med verklighetens plan. Självporträtt, september 2021
Instängd fägring håller samman knoppen när insidan brister. Självporträtt september 2021 Visa inlägg
