Förnuftet försöker kalkylera, hjärnan går varm för att planera. Skisser tas fram i ett försök att bättre kunna fokusera, göra processen lättare att jonglera och på så vis kanske kunna excellera? Men vad hjälper det att justera, obetydande saker dissekera, för att till slut riskera att lusten sabotera? Ty sinnet förblir kämpigt att dressera och hjärtats rytm går inte att kamouflera, så i slutändan är det nästan alltid ingivelsen som får dirigera. Självporträtt, september 2021
En knölväxt kräver djup för att rota sig. Förslagsvis på en trygg plats med gränser som respekteras och med jämn tillförsel av näring. Under dessa förutsättningar kommer den med tålamod åter att kunna resa sig. Självporträtt, 30 aug 2021
Japp, här har vi foto med stark dragningskraft och en faktisk magnet i ett! 😉 Dessa små raringar är tunna fotomagneter som fäster bra på metalliska ytor så som kylskåp, postlådan, cykelkorgen. De mäter cirka 8,7 cm x 4,9 cm och går att skaffa sig för 20 kr/st plus en tiokrona i porto ungefär. Köp båda och jag bjussar på portot. Mejla din beställning till shop@lisalove.nu, ange motiv och önskat antal, samt din leveransadress. Finns …
Minnesfragment från när sinnena sakteliga vaknade ur en depressiv dvala och den då dassiga vårvinterfägringen slog ut som eld i bröstet. // Blekta minnen från när sinnena sakteliga vaknade ur en depressiv dvala och ögon brast likt knoppar i mötet med det som för en lång tid inte kunnat insupas. Det var i samma veva som vintern började smälta bort och den då dassiga årstiden kändes intensiv likt pulserande lava i bröstet.
Artikeln finns även att läsa online hos Norran här.
Tiden för skördemarknad är nu här, då buskar och skog myllrar av svamp å bär. Naturens olika rum där sinne och kropp känns rotade, är i vår samtid på flera sätt hotade. Samtidigt ökar drivet att ta tillvara och konservera, så jag blåser i min pipa för att signalera – allemansrätten är något vi bör celebrera.
Vilken trevlig dagstur det blev till Umeå igår och mitt första besök hos Eljest sedan verksamheten omformades och flyttade ut på Ön. Mina vapendragare till föräldrar gjorde hängningen av verken smidig och trevlig. Vi blev bjudna på smarriga lunchmackor och åt godaste kanelbullen på länge. En av mina närmsta, tillika kusin, dök upp med sin familj och vi fick en stund ihop. Det är med fröjd jag ser tillbaka på gårdagen och alla positiva möten. …
Vånda oro ångest. Oriven är känslan som inte går att ta på. Den härjar runt, instängd där ingen kan se.
”Rid ut det som inom dig känns, mocka ihop skiten och släng ut ditt rens, så är du för en stund frigjord från hjärnspökenas hårt hållna träns.” 😏 Självporträtt år 2021, juli
Syskonbarnet har blivit med kaninungen Sigge och jag hälsade på de tu för kaninhäng med många frågor och funderationer. I samma veva knäppte jag några bilder på den aldrig stillasittande Sigge. När syskonbarnet fyllde år gav jag nämligen ett kaninporträtt som present. Oklart om bilderna gick hem hos födelsedagsbarnet, men jag hade kul när jag piffade Sigge och fick honom att gå från 13 veckor till minst medelålders!
