Här skådar huvudrollsinnehavaren i den egna sagan, med siktet inställt på en färd runt jordsnurret. Ett öga hålls varsamt och vaksamt på framtiden, ty hoppet får stundom blicken att flacka naivt blått. I grunden finns dock en förankrad magkänsla som agerar karta genom äventyret vilket växer likt ostyrig tagel. Med stöd av pannbenets slipade kompass spänns tilltron på förmågan att skärskåda nya vyer och stänga dörrar som gnisslat allt för länge. Se nu hur axelspannet växer …
Fann en bildserie (ett ex ovan) från augusti 2021 och släktgården i Hälsingland varpå längtan dit växte på sig. Bilder som inte redigerats då de saknade gnista, koncept eller estetik. Platsen där jag spenderat mina barndomssomrar och upplevt allt från småfolkets sagolika mystiska påhitt till att spendera dagar med att lära kalvar dricka mjölk ur spann, anordnat stojiga tipsrundor, lekt tull, badat i forsen, sladdat runt på byn, spejat på gravplundrare om natten, rökt chokladcigaretter, …
Jag nötte pokerborden under tvåtusentvåhundra dagar, präntade in sannolikhetslära och odds som de vore rikets lagar, drömde om nötter och fiskar som tur på rivern jagar. Det blev en lärorik och spännande episod, som bland annat prövade mitt tålamod, men allra mest gav mig erfarenheter som jag spar likt en kär klenod. Idag föredrar jag den lek som ger mig par i jokrar framför ess, där jag får gå all-in i min skaparprocess, och mina …
Tankfull lekplats för avgasfylld lustgas?
Må ju plantera om allt huvudbry. Se vad som kan slå rot, vad som vissnar, ger plats åt ny frön att frodas.
Den 19 maj öppnade min utställning ”Inuti utanpå” hos Abecita konstmuseum . Jag spendera ett par intensiva och underbara dagar i Borås med hängning av de 33 självporträtten, pressvisning, vernissage och finfint umgänge med konstmuseumets härliga medarbetare, volontärer och vänner. Jag är ofantligt glad för möjligheten att få visa mina verk i ett sådant proffsigt utförande och för de mysiga människomöten som vistelsen hos Abecita gav. Jag vill rikta ett stort tack till ägarinnan Berit som tipsade …
Magkänslan framvärkt ur kroppens bål, sliter sig loss ur väntans oroliga hål, väckt ur sin dvala tack vare själens visselblåsande vrål. Självrannsakan visar vad insidan tål, när det är dags att dra sin gräns med stål, blåsa luft i förändringens frigörande ändamål.
Borås och alla som bor nästgårds – varmt välkomna på vernissage torsdag 19 maj! Hela sju utställningar öppnar denna afton och jag finns på plats för att representera min utställning om 33 självporträtt döpt till ”Inuti utanpå”. Kan du inte delta denna afton så hänger utställningen så länge som till 2 oktober! Saxat från Abecita Popkonst & Fotos vernissageinbjudan: ”Vi slår rekord i antal nya utställningar som ska presenteras på vernissagen och vi är säkra …
Här sitter jag med en slags andnöd, som varken beror på covid eller minskad livsglöd, men jag känner mig allt lite socialt spröd. Ni vet ju alla hur restriktionerna löd – dans i klackskor bland folk de förbjöd och hur det blev kutym att tvaga händerna i T-röd. Många slet för att få ihop till sitt levebröd och hemmavid utvecklades recept i (h)järngrytor som sjöd, samtidigt som pusselbitar lades på plats i överflöd. En period …
Gråten sitter bakom bröstkorgen fast, ansamlad där genom år av tillskriven last. Tanken lever fri bortom likriktningens mast, om än det ger skavsår att existera i kontrast. Fotsulor står i kontakt med levande blast, näring till den inre vandring som pågår utan någon långvarig rast. Att stanna kvar i stunden gjorde slutligen att tårar brast, ett smörjmedel för att kunna fokusera nästa ögonkast. Självporträtt april 2022
