Växtkraften närs inifrån ryggmärgen, så unik att det inte går att sätta ord på den klara färgen, vidunderlig tar den sig fram över bergen.Förgreningen kan uppfattas som styv och vass, men själva kontaktytan är mjuk likt nyfödd hartass, knoppen brister och in smeker ljuset över själens kompass.
I stugan som också kallas mitt hem, där jag bor och arbetar, en lägenhet med skogen just utanför dörren med vy över staden, sker just nu experimenterande och fortbildning på eget bevåg. Insupande av kunskap genom teori och praktiserande. Hur jag älskar att lära och upptäcka, lägga pusslet och hitta nya möjligheter. Det har också blivit en och annan genomtänkt och finputsad bild. I galleriet ses en mix av högt som lågt, ofärdigt material som …
Tankens batteribyte. (Recharging the (train of) thought). En stund där vi kopplar från eller pluggar in, blundar bort eller blickar ut i det blå. En plats där anoder och katoder samverkar, främjar expansion av grödor i huvudets grå. Ett tillstånd där magkänslan varsamt omfamnas och återhämtningen lyser upp sin lugna vrå.
Vaknar upp i en välbekant sfär, som för stunden liknar en färgsprakande chimär. Här finns allt det som mitt inre när, den kraft som mig på olika sätt framåt bär. För var gång jag får stanna kvar i det här, blir jag om möjligt ännu mer hemmakär. År 2021, februari
Den själförsörjande skola omfamna den dagspuls som är tillräcklig för att syresätta det inre ekosystemet över tid. Med ett filtrerat inflöde från tryckande brus blir andhämtningen sällan strypt eller ansträngd. Så länge andetaget bär bröstkorgen kan en ny knopp brista innan pågående fägring förmultnat. ✨ Själ(v)(för)sörjande År 2021, februari
Lutar skuldrorna inåt ryggstödet, den vrå som håller tanken bunden men behagligt sval. Att förbli på känd mark eller slå följe med lågorna? Ambivalensen hettar tills dess att gnistor slår ut den inre striden. Klivet ut i det oändliga snödjupet har aldrig förr känts så livgivande. #snölek™ År 2021, februari
Välkomna hem till min gamla köksvrå, ikväll ska vi laga känslor som det trampats på. Finstrimla trassliga nystan av groll, tina frysta rester från nätets troll. Röra om i sånt vi kokat av och flytt, det börjar dofta av en het och kryddstark pytt. Kanske är du liksom jag känslig i magen, men ibland måste systemet rensas för att vi ska kunna ta oss i kragen. År 2020, november
Lågan har falnat där i kylslagen vind du står, ger av min glöd så att du värme inifrån får, håller andan tills syre och ljusning åter dig når. December 2020
Tänkte bara göra ett litet instick, med en bild från när jag var uppklädd och kände mig chick, dessutom med gnista och tillförlit i min blick. Det var en värdefull stund jag genomgick, där tankeknutarna hölls fast med engångsbestick och kroppen var allt annat än i oskick. Trots att jag känner till många välsmakande trick, är det stundom svårt att styra upp en avvägd picnick. Milda makaroner här tuggar jag på om interna nålstick, jag som …
